Liberia blir fjärde landet i Afrika att anta en nationell handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter

Den 14 augusti presenterade Liberia sin första nationella handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter, NAP BHR. Swedwatch och dess partnerorganisation Green Advocates International (GAI) har arbetat för att integrera kvinnor som påverkats av storskalig företagsverksamhet i policyprocessen. Båda organisationerna välkomnar den nya handlingsplanen, och betonar vikten av inkluderande implementering och uppföljning.

-Jag känner mig så glad över Liberias NAP BHR äntligen lanseras. Att vara det fjärde landet i Afrika som har en NAP BHR! Det är en viktig milstolpe för de som påverkats av företag på olika sätt, inte minst för kvinnor. Min förhoppning är att få se en unik och holistisk implementering där kvinnor får vara en del i processen, säger Radiatu H.S. Kahnplaye, Head of Administration and Finance vid Green Advocates International (GAI) och projektledare för NAP BHR-projektet.

De senaste åren har flera länder utvecklat nationella handlingsplaner för företag och mänskliga rättigheter, NAPs BHR (National Action Plan on Business and Human Rights). I skrivande stund har uppskattningsvis 36 länder i världen antagit en sådan nationell plan, och uppskattningsvis 18 länder är i färd med att utveckla en plan*.

Kenya och Uganda var de första länderna som antog en NAP BHR i Afrika år 2021, och Nigeria följde sedan efter år 2023. Liberia är nu det fjärde landet i regionen som antar en NAP BHR, efter en process som startade 2019.

Vikten av att inkludera kvinnor
I ett ettårigt projekt som avslutades i våras och som finansierades av Folke Bernadotteakademin, arbetade Swedwatch tillsammans med GAI för att öka kvinnors kunskap om, och delaktighet i, beslutsfattande gällande företag och mänskliga rättigheter, med särskilt fokus på utvecklingen av NAPs BHR i Liberia och Sierra Leone.

-I Liberia har Swedwatch och GAI lyft fram vikten av kvinnors deltagande och behovet av att adressera sambanden mellan företag, mänskliga rättigheter och miljörelaterade konflikter – som spänningar kring naturresurser och markrättigheter. För att undvika att upprepa tidigare människorättskränkningar och konfliktrisker kopplat till företagsverksamhet, är det viktigt att företag genomför en due-diligence process som också tar hänsyn till konfliktrisker och kvinnors särskilda situation, säger Jessica Johansson, Program Officer på Swedwatch och ansvarig för Swedwatchs arbete i Liberia.

I projektet har det ingått kapacitetsstärkande utbildningar, radioprogram och dialoger med flera aktörer, däribland med representanter från civilsamhällesorganisationer, lokalsamhällen och med flera regerings- och FN-tjänstemän. Swedwatch möjliggjorde också att kvinnor från olika lokalsamhällen runt om i Liberia kunde delta i en konsultation anordnad av Jusititeministeriet i Liberia för att validera den nationella handlingsplanen, detta för att säkerställa att kvinnors perspektiv inkluderades i policy-processen.

Baserat på dessa konsultationer och dialoger, och på tidigare research, har GAI och Swedwatch lämnat flera rekommendationer till regeringen i Liberia om vad deras NAP BHR bör innehålla – såsom vikten av att kvinnor är delaktiga i beslutsfattande kring land och naturresurser, att människorättsförsvarare skyddas, och vikten av att adressera de samband som finns mellan företag, mänskliga rättigheter, miljö, kvinnor och fred.

-De flesta av våra synpunkter är helt inkluderade i texten, och de bygger på verkliga vittnesmål som samlats in under över ett decennium från olika lokalsamhällen som drabbats negativt av företagsverksamhet. Berättelserna från dessa människor, särskilt kvinnornas, gör denna NAP till ett utmärkt exempel för andra länder att följa, säger Radiatu HS Kahnplaye.

FAKTARUTA: Vad är en nationell handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter (NAP BHR)?
Sedan FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGPs) godkändes år 2011 av FN:s råd för mänskliga rättigheter har dessa varit det ledande internationella ramverket för att förebygga, hantera och åtgärda företagsrelaterade människorättskränkningar. En nationell handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter är en politisk strategi som utvecklats av en stat för att skydda medborgarna mot företags negativa inverkan på människors rättigheter i enlighet med UNGPs. Flera internationella organ, inklusive Europeiska kommissionen, FN:s råd för mänskliga rättigheter och FN:s arbetsgrupp för företag och mänskliga rättigheter, rekommenderar stater att utveckla en nationell handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter.

FAKTARUTA: Varför bör länder anta en NAP BHR?
Rättsliga ramverk för företag och mänskliga rättigheter är inte begränsade till ett policy-område eller ett regelverk, utan sträcker sig över flera ramverk, till exempel: miljölagar, arbetsrätt, genus- och deltaganderättigheter. En NAP BHR kan skapa ett gemensamt ramverk för sådana företagsrelaterade lagar och policyer och tydligt ange staters och företags skyldigheter att respektera och skydda mänskliga rättigheter i samband med företagsverksamhet. Utvecklingen av en NAP BHR kan också flytta företag och mänskliga rättigheter högre upp på den politiska agendan. NAP BHR kan också vara en möjlighet att identifiera luckor i befintliga lagar och policyer och identifiera behovet av nya lagar.


*Baserat på data från globalnaps.org (The Danish Institute for Human Rights). Siffrorna är sammanställda av Swedwatch för att få fram dels antal antagna NAPs BHR (i den siffran ingår ”Antagna och aktiva”, ”Antagna och en ny version under utveckling” samt ”Antagna men inaktiva”) dels hur många NAPs BHR som är under utveckling (här har både kategorierna ”Under utveckling” samt NAPs BHR under utveckling i kategorin ”Övrigt” räknats in.)