Analys: Företagens ansvar för den nya mänskliga rättigheten till en ren miljö

En ny mänsklig rättighet antogs i höstas av FN:s råd för mänskliga rättigheter – rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö. Något som är särskilt relevant för människor som drabbats av miljöförstöring orsakad av företag. Men vad betyder den nya rättigheten i praktiken för företag och stater? I anslutning till Stockholm+50 har Swedwatch analyserat resolutionen och ger sina rekommendationer för vad som nu behöver göras.

FN:s första miljökonferens ägde rum 1972 i Stockholm. Nära 50 år senare, i oktober 2021, antog FN:s råd för mänskliga rättigheter rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö. Ännu har inte FN:s generalförsamling antagit resolutionen, men rådets i stort sett enhälliga erkännande signalerar att det finns ett stort globalt intresse för att stärka både staters och företags ansvar för de hot som jorden står inför och som hotar de mänskliga rättigheterna; klimatförändringar, giftiga utsläpp och förlust av biologisk mångfald.

-Resolutionen visar på den starka koppling som finns mellan miljö och mänskliga rättigheter. Om ett företag orsakar skada i miljön kommer detta oundvikligen också att drabba människor. Det finns med andra ord ett ansvar hos företag för mänskliga rättigheter som nu blivit ännu tydligare, det är verkligen välkommet, säger Yayoi Lagerqvist researcher på Swedwatch med fokus på naturresurser, och huvudförfattare till analysen.

Många företag gör redan idag en riskanalys över den negativa påverkan som företagets verksamhet kan ha på mänskliga rättigheter och miljö. Men ofta missas länken som finns mellan dem. Ett resultat av detta är att redan sårbara och marginaliserade grupper utsätts för negativ miljöpåverkan – grupper som ofta möter stora svårigheter att få gottgörelse.

Ett fall som tas upp i analysen är fallet Arica Victims vs Boliden som finns med i en rapport från ECCJ (European Coalition for Corportate Justice) som går igenom 22 civila mål mot europeiska företag: ”Suing Goliath: An analysis of civil cases against EU companies for overseas human rights and environmental abuses”.

I staden Arica i norra Chile har generationer av människor påverkats av det avfall som dumpades där i mitten av 80-talet. Avfallet som exporterades från Sverige kom från företaget Boliden och skulle tas om hand av ett chilenskt företag. Avfallet, som bland annat innehöll bly och kvicksilver, blev dock liggande nära markytan i stadens utkant. När fallet långt senare togs upp i svensk domstol prövades det aldrig slutligt i sak eftersom svensk lag tillämpades och därmed en tioårig preskriptionstid.

- Ett universellt erkännande av resolutionen skulle ge ett ramverk för människor som påverkats av företags verksamhet, som de boende i Arica, att inte bara legitimt kunna kräva sin rätt att leva i en ren och hälsosam miljö, utan också rätten till gottgörelse och tillgång till en rättvis rättegång, säger Yayoi Lagerqvist.

Om resolutionen antas i FN:s generalförsamling har den potential att utgöra ett rättighetsbaserat ramverk så att företag och stater kan ställas till svars för skada som de orsakat miljön och därigenom också människor. Resolutionen innebär också ett mycket starkare skydd för människorätts- och miljörättsförsvarare. Idag hotas fängslas, trakasseras och till och med dödas de när de försöker lyfta dessa frågor.

-Nu är det av fundamental betydelse att FN:s generalförsamling antar resolutionen. Först när alla medlemsstater ställt sig bakom resolutionen kan den få den tyngd den behöver ha. Rätten att leva i en miljö fri från gifter och utsläpp måste kunna åtnjutas av alla, och företag som bär ansvar för förorenande utsläpp måste kunna ställas till svars, säger Yayoi Lagerqvist.

Swedwatchs rekommendationer:
-FN:s medlemsstater måste anta resolutionen om rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö i generalförsamlingen. Då kan de multilaterala och regionala ansträngningarna intensifieras så att den här rättigheten kan bli verklighet för alla.

-Företag måste uppfylla sina åtaganden att skydda miljön och mänskliga rättigheter, även utanför det egna landets gränser

-Om negativ påverkan skett måste de drabbade kunna få gottgörelse för detta, i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

-Företag måste involvera berörda parter på ett meningsfullt sätt för att kunna bedöma eventuella risker. Det innebär bland annat att människorättsförsvarare och miljörättsförsvarare ska finnas med i konsultationsprocesser.

Briefingen bifogas som pdf.

Länk till en debattartikel om Sveriges ansvar för att ta tillbaka avfallet i Arica som Swedwatch mfl skrivit under, publicerad i SvD 220430: