Swedwatch: De ekonomiska ramarna måste stötta en rättvis omställning

Nationell samordnare Agenda 2030 (Natsam2030) presenterar idag en ”Färdplan för omställning till hållbar ekonomisk utveckling”, inom initiativet Forum hållbar ekonomi. Swedwatch är en av organisationerna som varit med och utvecklat färdplanen.

- Ska vi ha en chans att nå de globala målen måste vi säkerställa att de ekonomiska strukturerna stöttar en hållbar omställning - därför är det här ett oerhört viktigt initiativ. I arbetet har vi betonat det globala perspektivet och att hållbar omställning inte enbart handlar om att rädda klimatet – risker för människors rättigheter och annan miljömässig påverkan får inte glömmas bort, säger Anna Åkerblom, jurist på Swedwatch.

Enligt Natsam2030 är färdplanen tänkt att vägleda såväl politiken som marknadens och samhällets olika aktörer med förslag på konkreta åtgärder om vad som behöver göras både långsiktigt och här och nu. Det handlar om att formulera en gemensam riktning för vad hållbar ekonomisk utveckling enligt Agenda 2030 innebär i praktiken för de kommuner, regioner, myndigheter, företag och organisationer - inklusive civilsamhället - som arbetar med att förverkliga omställningen.

I det arbetet har Natsam2030 startat Forum hållbar ekonomi, som fungerar som en referensgrupp, där Swedwatch ingår som en av de 19 samhällsaktörerna.

Färdplanen, i vilken samordnaren har tagit fram 14 (*) åtgärdsförslag till politiken och samhällsaktörer, utgår från att det måste vara lagligt, lätt och lönsamt att agera hållbart. Vidare måste öppenhet, transparens, samverkan och ledarskap på området främjas.

Till exempel föreslås en utredning kring att uppdatera aktiebolagslagen så att det tydligt framgår att målsättningen för vinstdrivande bolag är hållbart värdeskapande inom planetens gränser och med ett ansvar för kommande generationer.

Bland åtgärdsförslagen finns också en översyn av det finanspolitiska ramverket, en reform av skattesystemet, en nollvision för avfall, och förslag för att säkerställa att den offentliga upphandlingen blir hållbar.

Hållbar offentlig upphandling
Många varor som köps in av offentlig sektor tillverkas i länder där tillämpningen av arbetsrätt och miljörätt inte efterlevs och där mänskliga rättigheter inte respekteras. Den offentliga upphandlingens stora köpkraft, runt 800 miljarder varje år bara i Sverige och 2,4 biljoner i EU, gör den till ett strategiskt och viktigt verktyg för hållbar utveckling.

- Den offentliga konsumtionen ska inte bidra till negativ påverkan på mänskliga rättigheter eller miljön. Därför måste regeringen på nytt titta på hur lagstiftning i Sverige och EU kan säkerställa detta. Sverige bör driva att EU-direktivet från 2014 om offentlig upphandling revideras för att maximera genomslagskraften. Men det är också viktigt att säkerställa att kommuner och regioner har de resurser som behövs för att arbetet verkligen ska bli effektivt, säger Anna Åkerblom.

Levnadslöner och en EU-lagstiftning om företagsansvar
Färdplanen uppmanar också regeringen att anta en strategi för levnadslöner i globala värdekedjor och att verka för ett skyndsamt antagande av direktivet för tillbörlig aktsamhet för i fråga om mänskliga rättigheter och miljö (Corporate Sustainability Due Diligence (CSDDD). Direktivet om företagsansvar förhandlas för närvarande i EU och en omröstning väntas äga rum i parlamentet den 1 juni.

-De globala målen är globala – därför måste man titta på de här frågorna ur ett internationellt perspektiv. Att regeringen ska ta sitt ansvar för att se till att svenska företag verkar hållbart även utanför Sveriges gränser är en sådan sak. Vi måste ha lagstiftning på plats som säkerställer att företag har processer på plats för att säkra att deras verksamhet inte i förlängningen leder till skador på människor och miljö globalt, och där måste regeringen visa att Sverige är ett land att räkna med.

Swedwatch understryker i en kommentar i färdplanen att EU-direktivet och den svenska implementeringen måste täcka företags hela värdekedjor, det vill säga från tillverkning till användning, och säkerställa att det sker säkra och meningsfulla konsultationer med rättighetsbärare.

-Det är också av yttersta vikt att regeringen arbetar för att rättighetsbärare ska ha faktisk möjlighet till rättvisa och kompensation. Idag har de som fått sina rättigheter kränkta i globala värdekedjor tyvärr mycket svårt att föra sin talan, och än svårare att få kompensation. Det måste vi ändra på om vi vill ha ett verkligt hållbart samhälle där allas rättigheter räknas, säger Anna Åkerblom.

FAKTA:
Tillsammans med centrala samhällsaktörer har Nationell samordnare Agenda 2030 (Natsam2030) startat Forum hållbar ekonomi som arbetar med att ta fram en färdplan för hållbar ekonomisk utveckling. Syftet är att öka omställningstakten genom ekonomiska incitament, regleringar och styrmedel som skapar, främjar och stödjer transformationen till det hållbara samhället i enlighet med Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling samt Parisavtalet.

Genom att identifiera hur ekonomiska incitament och regelverk kan användas och styras för att stödja transformationen kan ekonomin fungera som en motor i omställningen till det hållbara samhället, enligt Natsam2030.

Initiativet presenterades av Nationell samordnare för Agenda 2030, Gabriel Wikström, under klimattoppmötet COP26 i Glasgow 2021.

Forum för hållbar ekonomi utgörs av Axfood, Fairtrade Sverige, Global Compact Network Sweden, Kungliga Tekniska högskolan, Landsorganisationen, Malmö universitet, Naturskyddsföreningen, Ramboll, Swedbank, Swedwatch, Volvo Cars, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, Finansinspektionen, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Naturvårdsverket, Riksbanken, Spotify, Tillväxtverket och Tredje AP-fonden.

Läs mer här:
https://agenda2030samordnaren.se/vara-fokusomraden/hallbar-ekonomisk-utveckling/
https://agenda2030samordnaren.se/fardplan-for-hallbar-ekonomisk-utveckling-tar-form/