Inte ens en procent av företagen omfattas av nytt lagförslag från EU

Den 23 februari presenterade EU-kommissionen sitt lagförslag om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö i sina värdekedjor. Civilsamhället välkomnar att det efter flera förseningar föreslås bindande regler för företag, men förslaget riskerar att bli en papperstiger. En stor brist är att små och medelstora företag inte omfattas – och de utgör 99 procent av företagen i EU.

Den 23 februari kom alltså EU-kommissionens lagförslag efter att ha försenats och skjutits upp under förra året. Arbetet med att ta fram förslaget har präglats av stort intresse från såväl företags, fackförbunds och miljö- och människorättsorganisationers sida. Det är unikt att på EU-nivå sätta upp regler för företags ansvar för att människorna som tillverkar deras produkter har schyssta arbetsvillkor, att underleverantörer inte förorenar mark och vatten eller tvingar lokalbefolkningen från sin mark. En framgång är att företags hela värdekedja föreslås omfattas av lagen, det vill säga även dotterbolag och underleverantörer. Men texten öppnar upp för oroande kryphål, som att europeiska företag skulle kunna friskriva sig från ansvar genom klausuler i avtal med underleverantörer.

Men flera av de farhågor som miljö- och människorättsorganisationer haft besannas i kommissionens lagförslag. Endast företag med över 150 miljoner euro i omsättning och fler än 500 anställda, som är verksamma på EU:s gemensamma marknad, föreslås omfattas av lagen. I högrisksektorer, såsom textilindustrin, livsmedelsindustrin och mineralutvinning, föreslås kraven omfatta företag med fler än 250 anställda och mer än 40 miljoner euro i omsättning. Små och medelstora företag undantas, vilka utgör hela 99 procent av alla företag i EU.

"Det är tyvärr helt feltänkt att utgå från företags storlek när det handlar om att skydda människor och miljön. Riskerna blir inte per automatik mindre för att du har 450 anställda i stället för 500. Företag har alltid ett ansvar, och ska göra det som är rimligt utifrån deras kapacitet och verksamhet", säger Anna Åkerblom, jurist och ansvarig för arbetet med hållbara leverantörskedjor på Swedwatch.

Rätt att kräva kompensation i domstol
Ett av de starkaste kraven från civilsamhället har varit att de som drabbas ska ha rätt till gottgörelse och få bättre möjligheter att kunna driva rättsprocesser. Enligt förslaget ska företag kunna hållas ansvariga för skador som de, deras dotterbolag eller leverantörer orsakat både inom och utanför EU:s gränser. De som drabbats ges i förslaget möjlighet att stämma företagen i europeiska domstolar. Dessvärre innehåller inte lagförslaget åtgärder för att undanröja de systematiska hinder som de drabbade kan mötas av i rättsprocesser mot företag, som exempelvis orimliga tidsbegränsningar, alltför omfattande bevisbörda och höga kostnader.

"­Om man inte tar större hänsyn till offrens situation kan detta bli något som i praktiken omöjliggör juridiska processer mot företag från exempelvis småbrukare, urfolk eller lokala människorättsförsvarare", säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare på ForumCiv.

Konsultationer med lokalsamhällen
Kommissionen föreslår att företag – när det är relevant – ska ha konsultationer med grupper som påverkas av deras verksamhet i samband med exempelvis utvinning av råvaror. Däremot står det inget i förslaget om att människorätts- och miljöförsvarare ska ses som nyckelintressenter eller hur de som konsulteras ska skyddas mot hot och våld som kan följa.

"Vi ser att människor som försvarar miljön är alltmer utsatta. I snitt dödas fyra miljöförsvarare varje vecka i världen och ofta är dessa brott kopplade till just mark- och utvinningsfrågor. Det är en helt oacceptabel utveckling som måste adresseras av EU", säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Civilsamhället fortsätter driva på för effektiv lag
Organisationerna i CONCORD Sveriges arbetsgrupp för företagande och mänskliga rättigheter har bevakat och granskat lagstiftningsprocessen under flera års tid, inte minst i kampanjen Visa handlingskraft som, i samarbete med företag och fackförbund, samlade in över 20 000 namnunderskrifter som stöd för lagen. En stående uppmaning till utrikeshandelsministern och regeringen har varit att ta en mer aktiv roll i processen och driva på aktivt så att lagen blir kraftfull. Med bristerna i kommissionens förslag blir det än mer angeläget.

"Sveriges regering behöver nu agera aktivt i EU för att se till att lagen blir effektiv och leder till att företag hålls ansvariga för miljöskadlig verksamhet och negativ påverkan på mänskliga rättigheter. En kraftfull lag kan förbättra situationen för miljontals människor över hela världen. Den blir också ett viktigt verktyg i arbetet med att nå de Globala målen i Agenda 2030", menar Anna Stenvinkel, generalsekreterare på ForumCiv.

Kommissionens lagförslag kan läsas här.

Arbetsgruppen för företagande och mänskliga rättigheter består av: Act Svenska kyrkan, Afrikagrupperna, Amnesty International i Sverige, Diakonia, Fair Action, Fairtrade Sverige, Fian Sverige, ForumCiv, Latinamerikagrupperna, Naturskyddsföreningen, Oxfam Sverige, PMU, Rädda Barnen, Swedwatch, Unicef Sverige, Union to Union, We Effect.