EU-parlamentet röstade för en EU-lag om företagsansvar

Idag den 1 juni har EU-parlamentet röstat om innehållet i den kommande EU-lagstiftningen (CSDDD) som ska reglera företagsansvar för människor och miljö. Med 366 röster mot 225 samt 38 nedlagda röster vann det förslag som lades fram av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI) under ledning av EU-parlamentariker Lara Wolters. Swedwatch välkomnar utfallet, men mycket återstår fortfarande innan det finns en tillräckligt bra lagstiftning på plats.

-Textförslaget är resultatet av en politisk kompromiss mellan alla större partier och saknar fortfarande viktiga element som att det ska gälla alla företag, och det omfattar inte heller hela värdekedjan. Men det är ändå ett steg i rätt riktning för att få en stark EU-lag på plats som reglerar företagsansvar för människor och miljö, säger Charlotte Junghus, researcher på Swedwatch och sakkunnig gällande CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence).

Förslaget som parlamentet nu röstat igenom innehåller flera förbättringar jämfört med kommissionens och rådets tidigare förslag, och ligger mer i linje med internationella standarder. Samtidigt finns fortfarande stora brister, till exempel när det gäller skydd för miljön och möjligheten att uppnå rättvisa för drabbade.

- Nu gäller det att den svenska regeringen driver på för att det verkligen blir ett starkt EU-direktiv. Vi behöver en effektiv lagstiftning som sätter upp tydliga regler för företag och som skapar en jämlik spelplan för alla, och där det finns en reell möjlighet till ansvarsutkrävande. Swedwach utgår ifrån att den svenska regeringen nu gör allt för att säkerställa att det blir så, säger Charlotte Junghus.

Nästa steg
Nu väntar trilogförhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet. Dessa väntas sätta i gång redan i nästa vecka och löpa vidare under det spanska ordförandeskapet som startar i juli 2023.

-En avgörande aspekt som vi vill få med i slutversionen är företags ansvar att göra en riskbaserad due diligence av hela värdekedjan, i enlighet både med internationella standarder för hur företag ska agera och i enlighet med vad olika FN-instanser och flera företag har efterlyst. Det vill säga riskanalyser måste göras både när det gäller tillverkning och utvinning, såväl som kring hur produkten sedan kan komma att användas, säger Charlotte Junghus.

När trilogförhandlingarna sedan är klara ska texten formellt antas av EU-parlamentet och ministerrådet. Därefter måste EU:s medlemsländer implementera bestämmelserna i nationell lagstiftning.

Bakgrund
Diskussionen om vad ett direktiv för Corporate Sustainability Due Diligence (CSDDD), det som i dagligt tal brukar kallas för en EU-lag om företagsansvar, ska innehålla har debatterats flitigt sedan länge i många instanser i EU.

Det var under 2020 som EU-kommissionen sa att man skulle skapa en lag som reglerar företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter i sin värdekedja.

I februari 2022 presenterade EU-kommissionen ett försenat men efterlängtat förslag till innehåll. Förslaget fick kritik från Swedwatch och andra civilsamhällesorganisationer för att vara alltför svagt och för att omfatta alldeles för få företag – eftersom små och medelstora företag skulle undantas, vilka utgör runt 99 procent av alla företag i EU.

Den 1 december 2022 antog sedan ministerrådet en gemensam förhandlingsposition om ändringar i förslaget som gjorde det redan urvattnade förslaget ännu svagare. Bland annat ville man att varje medlemsstat själv skulle få bestämma om ifall finansiella tjänster ska inkluderas eller inte och att delar av företagens värdekedja inte skulle omfattas av direktivet. Förslaget innehöll även flera kryphål som skulle göra det möjligt för företag att undantas från ansvar för den skada som deras produkter eller tjänster skulle kunna orsaka. Fortfarande skulle också små och medelstora företag undantas.

Efter ett arbete inom åtta av parlamentets olika utskott under våren 2023 lades till slut det förslag fram som det nu röstades om i EU-parlamentet. Utskotten som arbetat med texten är utskottet för rättsliga frågor (JURI), utskottet för ekonomi och valutafrågor (ECON), utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI), underutskottet för mänskliga rättigheter (DROI), utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL), utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO), utskottet för internationell handel (INTA), och utskottet för utveckling (DEVE).